Appellerande till Restads psykiatriska klinik en mörk höstkväll efter utdelandet av några doser hypnofen till patienterna = inventarierna.

HOSPITALET

När vi gick där igår

I den långa grådaskiga hospitalskorridoren

Och kände skötargemenskapen odlas i våra sinnen

Då gick dåren lös på materialet så att flis och spik yrde.

Då log vi mot varandra

Menande!

Förstående!

Och hänsynslöst vi

Band

Slog

Och badade

Den arme token

I dagens tid

Då jämlikheten frodas

Och vi vårdar materialet

Då glänser hospitalet

Och

Psykoserna

Sociopaterna

Psykopaterna

Vrakschizarna

Och Vi

De andra

Vi säger inte så mycket nu

Vi sitter där bara

Drar på munnen en smula

Förstående

Och sväljer vårt piller

Brister ibland ut i ett skallande skratt

Skrattet ekar tomt mellan de

Nakna

Välputsade

Tomma

Väggarna

Tillbaka

Och studsar

Likt en bumerang

mot de patrullerande

Välkammade skötarna

I morgon

Då Materialet utvecklats

Till mänsklig klokhet

Då existerar inga dårar längre

Då är vi alla

Uppfräschade

Mänskliga

Apparater.

Göran Johansson ur Diktsamlingen, Påfågeln 1968.