KONTRAST MELLAN SVART OCH VITT

Om natten var dagen svart

Den svarta matthetens befästning

Min själ så tyst och lam

Den kunde ej flyga till ett rendevous

Med gnistrande kristaller i drypande färger

Allt var enbart svart.

När våren så kom och fönstret öppnades

Mot den svartvita dagen

Såg jag ej så tydligt förändringen

Enbart det ändlösa gröna helvetet som så brutalt med sina myror bin och människor

Störde min dvala.

Men se!

En liten svala på vingliga vingar dök upp ur tomheten.

Vart kom Du från min lilla vita?

Inte såg jag någon farbar väg!

Ett ögonblick Du kvittrade och sjöng som mitt öra aldrig trott.

Då stängde jag tillfälligtvis fönstret mot den oroliga natten och såg genom det immiga fönsterglaset två bin

flyga omkring varandra.

De flögo med hastiga vingslag och så långsamt.

Kanske kysste de varann.

Göran Johansson ur Diktsamlingen, Påfågeln 1968.